Jag har blivit lite dålig på att uppdatera bloggen igen. Jag vill helst uppdatera varenda eller varannan dag men jag finner ingen motivation när jag inte har några nya bilder att lägga upp. Får fixa bilder när det slutar snöa eller ta några inomhus:)

Nu har det gått några dagar sen vi var på vattenträning och jag tycker inte att hon blivit värre i benet. Det ser faktiskt riktigt bra ut emellanåt! Nu idag tycker jag hon ser mycket "tröttare" ut i benet. Jag vet inget annat ord som passar bättre till det. Så idag får hon bara en promenad. Dessutom har det snöat som tusan sen igår. Vi har väl fått ungefär 2 dm extra snö skulle jag tro och jag är rädd att hon ska halka på isen som är under snön. Minsta lilla grej kan ju betyda flera veckors vila och så kommer vi måsta börja om med allt igen. Men jag börjar faktiskt se ett slut på det här:D Hoppas hoppas hoppas nu bara att hon inte blir tvärdålig nu igen.

Freja har också fått gå en extrasväng på marknaden dagen efter vi var på rehab. Det tyckte hon var jätteroligt och hon var väldigt lugn för att inte ha vistats så mycket i stora folksamlingar förut. Det är ju mycket som luktar och låter konstigt och vissa grejer som hon var rädd för första dagen var inget som helst problem andra dagen vi var där och strosade. Fast renskinnen luktade fortfarande vääldigt konstigt och hon ville gärna gå dit och lukta närmare. Men det fick hon inte:P

Igår började jag pilla i mina skolpapper för att jag skulle leta fram några block eftersom jag ska börja plugga på distans imorgon. Då hittade jag en massa papper som jag trodde hade kommit bort men som jag bara stoppat i en annan pärm. Bland annat så hittade jag enkäterna till våran hundkurs för barn som vi hade sista året på gymnasiet som projektarbete... Eller var det i 2an? Får ni chansen att hålla en hundkurs för barn så ta den! Det var något av det roligaste jag har gjort:D Jag blev riktigt bra vän med några av barnen och brukade stanna och prata med dom om vi möttes efter vägen till skolan flera månader efter att kursen var slut. Barn är så tacksamma att lära, speciellt om dom är intresserade av det dom håller på med och alla var ju intresserade av att lära sig:)

En rolig grej som jag speciellt minns av kursen var när vi körde agility och en pojke skulle försöka lära sin hund att hoppa över ett hinder. Jag förklarade då hur han skulle göra och förklarade samtidigt att hunden inte förstår vad hopp betyder om man inte redan lärt hunden att hopp innebär att den ska hoppa över hindret. Därför kunde han lika gärna säga "gurka" till hunden eftersom den inte visste att "hopp" betydde hopp (Hoppas ni förstår hur jag menar nu:P) Efter det så lärde han först hunden att hoppa över hindret och sen la han till kommandot "gurka" istället för hopp:P Det tyckte jag var lite roligt faktiskt. Haha.

Men tillbaka till Freja nu! Vi ska tillbaka till rehab på Torsdag så vi får hoppas att hon håller sig bra i benet till dess. Men nu känns det faktiskt som att det bara går framåt:)

Idag har vi varit igång ganska mycket faktiskt. Medan Stefan var på arbetsförmedlingen gick jag och Freja en sväng på marknaden i södra hamn och det var jättemånga läskiga saker där. Bland annat ballonger som var uppe i luften helt av sig själv och som prasslade jättehögt. Dom hade grymt stora huggtänder också och försökte hugga Freja flera gånger. Men tillslut så förstod Freja att det bara var vanliga ballonger och att dom inte var sååå läskiga iaf:) Jag stod och klappade dom ett tag och pratade med henne för att hon skulle förstå att det inte var något farligt. Behöver jag säga att folk kollade jättekonstigt på mig?:P Det är inte varje dag man ser någon stå och prata och klappa på ballonger!

Det fanns också jätteläskiga renskinn som luktade riktigt konstigt! Freja låg nästan på backen och skakade när hon var så nära att hon kunde lukta på dom. Men hon skulle prompt fram och nosa på dom. Hennes hals blev ungefär 2 meter lång kan jag lova:P

Vi var även ut på isen en sväng, men jag ville inte gå så långt eftersom vi skulle på rehab och jag vet hur trött hon är efter att vi varit där. Det var också riktigt roligt tyckte Freja! Det var ju massa folk som åkte skrillor och Freja ville så gärna springa efter dom.

Vi mötte också vårat numer största hinder. Hundar! Freja blir oftast helt blockerad vid hundmöten och jag hade knappt något godis och inte heller någon leksak med mig för att avleda henne. Men det gick rätt bra ändå. När hon nu blivit så pass bra i benet så kanske vi snart får börja gå ganska långa promenader med henne och göra av med all uppdämd energi som bara kokar i damen. Då tror jag allt kommer gå mycket mycket bättre!

Efter marknaden så for vi till djursjukhuset. Vi var lite tidiga så vi tränade på att vara på det jätteläskiga bordet i väntrummet till rehab. Sist vi prövade var hon jätteskakig och tyckte det var obehagligt. Men nu när hon hoppade upp själv så var det inte alls lika hemskt! Skönt att hon har vant sig vid borden nu och vet att bord inte är = brotta ned och bli fasthållen med tvång. Det kan också vara = Karra:)

Vi hade förstått att hon skulle simma idag men hon fick gå på bandet med mycket vatten istället. Det gick jättebra och hon har än så länge inte blivit värre i benet alls. Men först imorgon kan jag säga säkert ifall det har påverkat henne negativt.

Så nu är Freja jättetrött och ligger däckad på soffan efter dagens äventyr. Det var länge sen hon var med om såhär mycket på en och samma dag:)

Tänkte bara snöra in ett snabbt inlägg och berätta att vi fått en tid på rehab imorgon klockan 14.30. Freja ska få pröva simma så nu håller vi tummarna på att hon inte blir dålig i benet av det.

Senaste dagarna har Stefan fått sköta prommisarna av Freja. Jag har fått jätteont på insidan av högerknä och utsidan av vänster. Jag har aldrig haft problem med knäna förut så jag är faktiskt lite orolig för vad som kan vara fel. Men förhoppningsvis går det över snart:) Jag kanske får ta över smärtan från Freja så att hon blir helt frisk? Det hade inte varit helt fel faktiskt!

Frejas ben verkar hålla sig bra. Igår var vi på två promenader, fram och tillbaka till mamma och pappa. Det tar ungefär 15 minuter om man går sakta och trots det syns ingen som helst skillnad på hältan! Imorgon ska vi skicka ett mail till djursjukhuset om rehabiliteringen och fråga om en tid. Hoppas hon håller sig bra i benet nu så vi slipper krångla mer. Det är hennes tur att bli frisk nu!

Det blev att vi åkte på amstaff-träffen trots allt. Det var riktigt riktigt trevligt och ett bra initiativ av dom att anordna det här tycker jag.

Jag trodde som sagt att vi skulle få vända i dörren eftersom Freja stressar upp sig. Men det gick över snabbare än jag någonsin kunnat tro. Hon nosade runt i hundhuset och kikade lite på hundarna. Gnällde och sjöng en hel del men det är inget som inte går att bota med lite korv:D I slutet var hon riktigt avslappnad och jag vågade till och med släppa fram henne för att nosa på en annan hund. Hon skötte sig faktiskt bra men var rätt spänd och på sin vakt. Inte så konstigt med tanke på vad hon har fått utstå från våra grannhundar. Dom har skrämt skiten ur henne flera gånger när hon var valp.

Vi prövade träna lite eftersom hon lugnar ned sig snabbare då hon måste koncentrera sig på mig hela tiden. Första gången vi tränar lydnad på hur många veckor som helst (förutom några smyg pass på 5-10 minuter). Hon skötte sig riktigt bra med tanke på att det var fullt av hundar och människor runt omkring. Lite okoncentrerad emellanåt men höll fokus på korta sträckor i linförigheten och... *TRUMVIRVEL* HON LUTADE SIG INTE INÅT OCH TOG STÖD MOT MITT BEN UNDER FLERA VÄNDOR!!!! Woooooohoooo. Sen körde vi lite fjärr medan vi satt och lyssnade på informationen. Hon är snabb i allt men kan ibland vrida lillrumpan åt något håll när hon ställer sig upp. Körde också ställande under gång och det har artat sig jättebra för stumpan. Hon går mycket bättre på träning då det är andra hundar och människor runt omkring. Det är som att hon behöver bli lite uppspelt för att komma igång på riktigt:)

Hennes ben ser bra ut än så länge. Jag och Freja gick hemifrån oss upp till mamma och pappa innan träffen och det tar ca 15 minuter. Så imorgon får vi se hur hon ser ut. Om det ser bra ut så ska vi ta två 10-minuterspromenader och fortsätter det se bra ut efter det så fortsätter vi med det. Vi ska höra av oss till veterinären på måndag och höra om en tid på rehab så vi får börja med det så fort som möjligt. Det ser vi fram emot väldigt mycket!:D


Haha oslagbar bild på våran lilla gris:D Jag kan skratta åt den hur länge som helst.

Det har inte blivit någon uppdatering de senaste dagarna av den enkla anledningen att vi inte har gjort något speciellt alls på dagarna. Freja vilar mycket och vi är lite fega med promenaderna eftersom hon så snabbt blir dålig i benet igen. Men för någon dag sen tog syrran med henne till affären och det tar ca 15 minuter att gå fram och tillbaka. Jag var jätterädd att Freja skulle bli dålig nästa dag men hon har hållt sig fin och hältan har inte blivit sämre alls:) Hur skönt som helst! Men hon fick ändå vila dagen efter ifall att. Helt plötsligt hoppar hon på tre ben och det är definitivt inte värt det, varken för oss eller för Freja.

Imorgon funderar vi på att åka på en "amstaff-träff" på hundhuset här i Luleå. Men jag velar fortfarande eftersom jag vet att Freja lätt stressar upp sig nu när hon har så mycket energi. Det finns inget lagom för den här bruttan:D Stefan tycker att vi ska pröva att åka och gå därifrån om Freja blir för jobbig men jag vet fortfarande inte om det är en bra ide. Det är ju bra träning men samtidigt kanske man ska börja lite mindre? Ja vi får helt enkelt se hur det blir! Det hade ändå varit kul att träffa lite fler amstaffar och deras ägare. Vi får väl ladda med massor av korv om det blir att vi åker:)


Pappa hade gjort köttsoppa och Freja fick jättegoda ben av honom:) hon har nog världens bästa moffa!



Måste även göra lite reklam för fodret som Freja äter. Det är snordyrt men gud så bra det är! Jag vet inte om det funkar till det som det är menat för, alltså lederna, men det är de enda fodret som vi har haft åt henne som hon kan äta sig mätt på och samtidigt hålla sig fin i hullet. Vi fick en rabattkupong av sköterskan på rehab när vi pratade om foder med henne så första säcken fick vi gratis, andra säcken för halva priset och tredje säcken får vi 200:- rabatt på och det gör ju inte det hela sämre:) Vi har fått krångla så mycket med hennes andra foder eftersom hon inte fått röra sig och då blivit för tjock. Det finns ju en gräns för hur mycket man kan minska fodret och det var jobbigt att se henne gå hungrig jämt och ständigt. Efter att vi gått över från royals valpfoder till det vanliga vuxenfodret blev det ju en förbättring men absolut inte så bra som vi hade velat. Så efter det så böt vi till eukanubas foder som är bra för lederna och då blev ju stackarn benig som en get! Men med det här fodret har det inte varit några problem alls och dessutom är det bra för hennes stackars leder. Så tummen upp för det här fodret. Har ni hundar som har problem med lederna så kan jag inte annat än rekommendera det!

Sådär! Nu har ännu ett veterinärbesök avklarats och tro mig, det krävdes blod, svett och tårar. Jag kom ihåg den gamla goda tiden då Freja var en lugn individ som bara satt och kikade på alla hundarna i väntrummet. Det känns som att det bara var en dröm. Nu för tiden tjuter hon, skäller, kastar sig, kråmar sig och försöker så gott hon kan komma fram till alla hundar som är i väntrummet. Det går inte alls att få kontakt med henne och när hon lagt sig ned så dröjer det inte länge innan hon ställer sig upp igen. HUNDJÄKEL! Men så går det när man får sitta instängt i halva sitt liv och inte miljötränas någonting.

Vi fick röntga henne osederad idag och det gick hur bra som helst när både jag och Stefan var där inne och höll i henne. Hon är fortfarande nervös men finner sig snabbare i situationen och vet att det inte är någon ide att streta emot.

Röntgenbilden såg bra ut och det verkar läka mer och mer även om det går sakta. Så det blir ingen mer operation!!! Inte just nu iaf. Vet ni hur lättad jag är? Men jag kan fortfarande inte slappna av ordentligt. För varenda gång jag gör det så får vi ett bakslag. Men huvudsaken är att allt verkar gå åt rätt håll!

Snart ska vi börja rehab igen. Veterinären skulle prata med sjukgymnasten om att simma Freja istället för att gå på bandet. Men vi vet inte hur det blir med det än. Vi skulle skriva ett mail och höra i början av nästa vecka.

Inga bilder just nu tyvärr men jag har varit och köpt rengöring till objektivet idag och efter att jag rengjort ska jag nog pröva ta några foton bara för att fira att den är ren:D

Bara för att jag skrev att Freja höll på att bli bättre i benet så blir hon givetvis sämre, synbart utan anledning. Hon har inte ansträngt sig alls idag eftersom vi ganska tidigt märkte att hon hoppade till på tre ben ibland. USCH VAD JAG ÄR LESS!

Så vi har vilat idag. Freja vilade verkligen.. Jättemycket:P


Freja låg och tittade på mig upp och ned i soffan medan Stefan klia magen:)


HAHA Hon är vacker inombors iaf:D

Igår var vi ut och lekte i lekparken med Julia. Freja fick följa med och jag tänkte passa på att ta lite fina bilder på henne i solen. Lättare sagt än gjort kan jag tala om! När Julia är med är Freja så upp i varv att det inte går att få henne sitta stilla så efter ett tag var jag tvungen att gå in med Freja. Hoppas att hon blir bra snart så man kan motionera henne som vanligt. Hon blir bara mer och mer omöjlig att ha att göra med.

För ett par dagar sen skulle jag följa med Julia till skolan för att möta mamma. Det tar ungefär 20 minuter att gå fram och tillbaka så jag chansade och tog med Freja på promenaden. Vi hade redan varit ut på en 10 minuterspromenad samma dag så jag var lite osäker på om jag skulle ta med henne eller inte. Hon verkade bli lite trött i benen efter ca 15 minuter så det var aningens för långt. Men hennes hälta blev inte värre dagen efter! Det är framsteg:D

När jag är ute med henne måste jag hela tiden tänka på att gå sakta sakta. Jag vill gärna halvspringa när jag är ute på promenad men det är absolut förbjudet:P Så flera gånger var jag tvungen att sakta ned eftersom jag hela tiden går liiite snabbare.

Och för ett par dagar sen bestämde jag mig hux flux för att anmäla mitt intresse för att B-figurera på bruks. Hur dum är inte jag? Jag stressar jättelätt upp när det handlar om sådana saker och tror hela tiden att jag ska göra fel. Idag frågade dom efter mitt telefonnummer och jag fick lite lätt panik för att vara ärlig. Dessutom har jag haft ont i magen sen jag svarade på mailet. Vilken tönt jag är egentligen. Jag har gett mig fan på att ställa upp åtminstone en gång och om det känns obehagligt efter den gången så kanske det inte är något för mig?

På Tisdag ska vi på återbesök till veterinären! Håll tummarna för att det inte ska behövas en till operation.


Julia och Freja i snön:)


Freja vill sååå gärna gå till Julia!


Varför gömmer hon sig?!


Jag vill också!


Freja leker plogbil

Idag har Freja varit så himla rastlös och haft det jättetråkigt. Hon har gått runt och pipit för minsta lilla. Hon har stått och pipit, legat och pipit, suttit och pipit, sprungit och pipit. You namne it!

Jag försökte att gömma godis som hon fick leta i ett tappert försök att få henne lite trött åtminstone. Hon tyckte att det var jätteroligt och har blivit riktigt bra på det! Efter ett tag satt hon sig vid dörren och ville ut på baksidan även fast hon hade varit ut nyligt. Jag höll på att vika tvätt så jag flyttade ut grejerna på soffan i vardagsrummet och klädde på Freja. Sen kastade jag ut godis över hela baksidan som hon fick snusa rätt på samtidigt som jag kunde stå och vika tvätt och hålla koll på henne genom fönstret. Hon var jätteduktig och stolt kan jag tala om! Så fort jag berömde henne gick svansen i 190! Efter ett tag blev hon rätt less och började ställa sig mot staketet för att spana på ungarna som lekte i lekparken en bit bort och blev uppspelt. Så då fick hon komma in och vila ett tag istället.

Det börjar bli jättejobbigt att ha henne still hela tiden. Jag hoppas verkligen att det blir bättre snart! Det är verkligen inte kul att gå ut med en understimulerad, tokig amstaff.


Tigg hunden! Hennes ögon ser jätteroliga ut:P


Freja är en cooling.


Spanar ut genom fönstret.


Bus med hennes favoritkompis Jiddra

Stefan var ut och skottade på baksidan och solen hade just tittat fram igen! Dessutom ville Freja så gärna hjälpa till att skotta så det fick hon:)


Kontrollerar så att Stefan tar nog mycket snö








Nähä du unga dam! Inte springa!


Va!? Vadå?! Jag? Springa? Jag var ju påväg till dig heeeela tiden ju!:P


SNYGGING!

Och tillslut vart hon så uppvarvad så då fick hon ligga och titta ut genom altandörren och sura lite:P Men så går det när man är för vild!

Nu kanske det är dags att ge er den där uppdateringen om vad vi har haft för oss på senaste tiden!

Det har hänt ganska mycket när det gäller Freja och hennes hälta. Sen senaste operationen har hon blivit väldigt känslig i benet. Vi har därför knappt vågat gå ut med henne och jag tänker bara: Ska det alltid vara såhär?

Efter första operationen så gick det iaf framåt. Vi kunde gå ut på promenader utan att hon började halta mer. Det blev snarare bättre när man höll henne i rörelse. Nu kan vi knappt gå ut i 10 minuter på en långsam promenad utan att hon hoppar på tre ben hela nästa dag. Och det verkar inte bli bättre heller! Varje morgon när smärtstillandet släppt och hon är lite stel i benet hoppar hon på tre ben. På eftermiddagen är det oftast "den vanliga hältan" men vi vågar ändå inte gå ut med henne eftersom hon bara får betala för det dagen efter.

Men för någon dag sen så bestämde vi att vi skulle börja gå ut med henne på en 10 minuters promenad varje dag. Igår var hon ute på baksidan med mig och skottade och skötte sig utmärkt, helt plötsligt tog hon ett skutt rakt ut i djupsnön och fastnade! Det var verkligen en oslagbar syn och jag kunde knappt sluta skratta. Men efter hennes hopp i djupsnön så vågade jag inte chansa på att ta en promenad med henne. Hon fick vara ute på baksidan och snusa runt istället.

Hur ska hon kunna börja rehab när det är såhär? Och varför har hon helt plötsligt blivit så känslig? Är det leden som börjat spöka nu?

Dessutom har jag börjat bli lite fundersam på varför inte benet har läkt. En vanlig fraktur tar ca 6 veckor att läka sa veterinären. Han räknade med att Frejas ben skulle läka efter ungefär samma tid eftersom hon var så ung. Nu har det gått ca 6 MÅNADER och glepan i benet har fortfarande inte läkt ihop helt. Vad är det för fel? Varför läker inte hennes ben? Vi har knappt fått svar på den där frågan faktiskt. Jag blir så himla snurrig i huvudet av allt som är fel just nu.

Men trots allt krångel med Frejas ben så är Freja hur glad som helst! Särskilt nu när hon kan träffa "mommo och moffa" vaaaarje dag. Hon blir lätt rastlös när hon är med bara mig och Stefan. Då sätter pipandet igång kan jag lova! Det märks att hon är van att man är många runt omkring henne, hon är en äkta familjehund. Så för att bota denna rastlöshet har vi börjat träna lite smått igen. Lite lydnadsmoment, godissök och småtricks som är stillsamma. Hon skiner verkligen upp när vi tränar. Det märks att hon inte har tränat så mycket på ett tag för hon har gasen i botten hela tiden och så fort godiset kommer fram så verkligen slänger hon sig in i utgångsposition:P

Och äntligen har snön börjat tina lite smått! Det är bara typiskt att det blir så halkigt, jag kommer ju inte våga gå ut med Freja alls. Jag får helt enkelt lära henne att gå på toaletten :P

Bilder kommer nog senare idag om jag hittar den förbaskade kabeln. Annars får jag ta och fota några bilder med systemkameran så vi får lite bilder iaf:)

Sådär ja. Jag blev helt plötsligt väldigt designsugen en dag, ändrade stilmall och tänkte börja om från början. Det var väldigt dumt gjort eftersom jag visste att jag inte skulle ha tid att sitta vid datorn så mycket nu när flytten var. Men jag och mina infall. Haha. Hur som helst så tog jag och började greja lite igårkväll och gjorde en design som jag förmodligen kommer ändra igen. Men då låser jag inte bloggen, jag ändrar lite i taget allteftersom jag har tid och lust.

På ett tag kommer ett inlägg om Frejas senaste hyss, såfort jag har hittat kabeln till digitalkameran så jag kan lägga upp lite bilder.