Idag har vi vart på första kurstillfället på lydnadskursen vi börjat. Det är skitbra träning att vara tvungen att visa upp det man lärt hunden då alla andra kollar på. Främst för mig då, Freja bryr nog sig inte så mycket precis. Jag har fått i hemläxa att inte stanna för att jag inte vill att hon ska misslyckas och ligga och nöta där i en evighet. Jag har lätt för att göra det. Annars verkade allt se bra ut och Freja skötte sig jättefint. Det blev extra jobbigt mot slutet då hennes bebis fick gå fram nära andra hundar tillsammans med Stefan. Då vart hon lite orolig men det är ju så det är att vara orolig småbarnsförälder!

Dagen innan kursen så var vi på bruks och tränade. Det gick också jättebra tills mot slutet då hon blev lite trött i huvudet och det lättare blir att hon får sina "utfall" mot andra hundar. Det blev väl inte så mycket regelrätt träning eftersom man var tvungen att ha henne kopplad hela tiden. Det är så trist att ha en hund som inte kan vara lös bland andra hundar! Chilla tyckte också att allt var lattjo och hon blev extra glad då kennelmamman var dök upp och gjorde sitt "matljud", hela hunden sken upp som en sol:)

Så nu är min träningslust på topp kan man lungt säga. Till nästa kurstillfälle är mitt mål med Frecken att hon ska stå och inte gå framåt på fjärren även fast jag står en, säg två meter ifrån. Det är också ett resultat av min ovilja att riskera att hon misslyckas. Så jag står hellre nära och ger henne belöning innan hon hinner börja gå, väntar jag 0,5 sekunder så är hon påväg och ställer sig framför mig istället.
Med Chilla så är mitt mål att hon ska kunna sitt och ligg utan handtecken och så ska vi träna massa massa massa på inkallning. Då menar jag verkligen MASSA. Utan att jag står och safear upp med en leksak så att det är den hon kommer till istället för mig.

Ja det här ska bli spännande!

Har haft väldigt mycket med jobb och skola nu på sista tiden. Jag har jobbat lite mer än jag haft tid med och därför ligger jag efter rätt rejält på uppsatsen som ska vara färdig om en vecka. Men jag får skylla mig själv!

Jag hinner ändå klämma in träning med båda vovvarna mellan plugget och allt annat som ska göra. Lusten till att träna har verkligen kommit tillbaka nu när våren äntligen är här.

Freja är jag jättenöjd med med tanke på hur lite vi tränat på senaste halvåret. Jag har börjat tänka igenom lite mer vad jag gör med henne och framförallt vad jag vill uppnå. Jag har varit lite feg med att höja ribban då hon lätt tappar motivationen om hon inte lyckas. Bland annat targetmattan har varit lite jobbig för henne. Då jag sitter ned och har mattan nära oss så går det bra då hon kan vända sig om och ha ögonkontakt med mig. Då mattan hamnar längre bort och jag står upp så vill hon gärna stå kvar i utgångsposition. Så vi började lite från början och i slutet av passet gick det ganska bra. Jag har också börjat med de enda momentet jag inte brytt mig om att lära henne ordentligt, läggande under gång. Hon har så fruktansvärt långsamma lägganden, jag vet inte om det beror på benet eller om jag bara inte lyckats motivera henne tillräckligt. Vi får jobbar vidare med det också.

Sen ska jag försöka lära henne att lägga hakan i backen vid lägganden. Bland annat eftersom hon lätt lägger sig på ena skinkan om hon ska ligga kvar en längre stund eller får lite för mycket myror i brallan. Jag använder handryggen som target eftersom hon redan är inklickad på det.

Chilla har jag inte fått igång träningen med alls. Såfort godispåsen åker fram så springer hon iväg med svansen mellan benen eftersom hon är rädd att Freja ska flyga på henne. Ändå var det länge sen det hände! Idag så var det ord och inga visor. Jag stängde in Freja i buren och började klicka in Chilla även fast hon tyckte det var obehagligt att vara i samma rum som Freja då det var godis framme. Men efter ett tag så lossnade det litegrann. Jag får fortsätta med korta pass varje dag så hon ser att det inte händer någonting. Jag vill inte börja klema med henne heller eftersom hon har visat sig vara en väldigt känslig dam. Freja är hård som sten i jämförelse! Det ska bli så kul att komma igång med träningen med Chilla nu. Jag tror hon har mycket att ge den där damen!

Igår blev jag sugen på att spåra så jag och Moa kom överrens som att vi skulle fara en sväng och lägga ett par spår. Det var väldigt blött och dålig terräng så det blev ett kort spår år moas hund Cornelis och ett kort åt Chilla. Hennes alldeles första viltspår!

Jag hade egentligen velat ha lite längre spår så att hon fått chansen att fatta vad det var vi gjorde. Det var först de sista 10 metrarna som hon verkade förstå vad det var vi gjorde och jag hade gärna sett att hon fått gå en bit till för att verkligen försäkra mig om att det var spåret hon följde och att det inte var ren tur att hon gick rakt på klöven.
Då hon hittade klöven så gnagade hon på den först. Jag knöt loss den från trädet och drog med den ut från skogen och då blev det liv i luckan kan jag lova. Chilla tyckte nog det blev lite för mycket med något som luktade älg och som rörde sig! Så den fick en rejäl utskällning och hon vågade inte bita på den eller gå nära så länge den inte var helt stilla på backen. Då den började röra på sig stod hon lite på avstånd och skällde och gjorde lekinviter. Haha, sötnos! Då det blivit lite torrare i skogen så ska jag fara ut och lägga fler spår åt båda hundarna.


Chilla vill inte sitta i bilen mer!


Mina fina:)

Åååh. Det går såååå segt att ladda upp bilder så de här två får duga.

I helgen var vi som sagt på två utställningar i Piteå och Öjebyn. Jullan följde med och ställde Chilla på barn med hund på båda utställningarna. Jag trodde aldrig hon skulle våga men hon var jättemodig och tyckte det var skitkul. Värre var det väl med mig. Jag bangade på Lördagen och lät Stefan ställa henne då och på Söndagen var jag så illa tvungen att göra det själv. Men jag gör helst inte om det om man säger så.

Nu är det bara några dagar kvar tills det är dags för Chillas utställningsdebut i Pite på terrierklubbens utställning. Dagen efter har grans utställning så jag tänkte att det var lika att anmäla henne dit också. Det kan bli kul att besöka skolan igen! Först hade jag trott att det inte skulle bli nån utställning eftersom Chilla haltat på ena frambenet fram och tillbaka under en vecka. Men sen ringde uppfödaren Maria upp mig och lugnade ned mig och gav mig lite tips och råd inför utställningen. Det är så jäkla skönt att ha en uppfödare som tar sig tid och engagerar sig i sina valpköpare. Det betyder jättemycket för mig att ha någon bakom mig eftersom jag alltid är så hamig.

Freja har äran att få stanna hos mommo och moffa både nu då vi är i Vuollerim hos svärföräldrarna och då vi ska ställa Chilla i helgen. Jag tror dom mår bra av att få vila från varandra ett tag:P (läs: Jag mår bra av att få vila från deras härj ett tag)

I Måndags var vi och grillade på Villagatan. Chilla fick åka cykelkorg dit och hon verkade njuta med öronen fladdrandes i vinden. Hon satt helt still, inlindad i en filt och fastspänd såklart, lugn som en filbunke. Hon är så jäkla cool den där tjejen! Väl där så träffade vi en 15 månader gammal staffekille som Chilla först tyckte såg riktigt läskig ut. Men efter ett tag slappnade hon av något så när och busade lite med honom. Jag trodde hon skulle vara trött då vi kom hem men då var ju Freja utvilad och ville busa. Ja, Chilla klagade då verkligen inte!

Nästa vecka börjar onsdagsträningarna på bruks för året. Det ska bli spännande att ta dit Freja! Vi kommer säkert ha det jävligt tufft den här sommaren. Men nästa sommar så vill jag gärna att hon ska kunna ligga och slappna av även om jag inte sitter brevid henne. Det kanske är ett lite väl högt mål med tanke på hur långt bort vi har dit från där vi är nu. Men man kan ju alltid hoppas!

Jag satt och tittade på tävlingsdatumen på bruks också, nog blir man himla sugen. Men det får vänta till nästa sommar om Chilla är redo då:) Hennes vilja är det då absolut inget fel på, ni ska bara se hennes lägganden!