Igår var vi på åtebesök hos veterinären och jag var jättenervös för hur det skulle se ut på bilderna. Den här gången sederade dom Freja eftersom hon har laddat batterierna ett tag nu och det blir så svårt att få ordentliga bilder då. Först ville hon inte alls somna men tillslut så somnade hon i mitt knä på golvet. Om jag var hund hade inte jag velat få en spruta, bli helt yr i huvudet och inte förstå varför utan att ha någon att lägga mig hos och trycka mig mot när det blir för obehagligt. (Ja jag vet, jag förmänskligar Freja fast jag själv predikar om att man inte ska göra så. Men.. man kan väl ändra sig;P)

Efter en massa väntande så fick vi äntligen ta en bild. Det såg bra ut och Lars tog sig tid att visa mig och Stefan vad han oroat sig förut, pekade och förklarade. Det uppskattade jag väldigt mycket! Dom har så mycket att göra och ändå är han inte stressad utan tar sin tid och svarar på våra "dumma" frågor. Själva glepan i benet som inte har läkt efter första operationen har börjat läka ordentligt. Om det fortsätter i den här takten till nästa gång vi ska dit på återbesök så behöver dom inte gå in och operera en gång till. Så håll nu tummar och tassar för att vi slipper det!

Idag kom en av mina gamla klasskompisar från grans hit och hälsade på för första gången på hur länge som helst. Precis när vi hämtat Freja och tills skolan slutade i Juni så umgicks vi väldigt mycket och det finns inte ord att förklara hur glad Freja blev att se henne! Hon blev helt skogstokig och man såg inte en hund utan bara en suddig viftande sak som for runt på golvet runt Linda. Haha, det är så roligt att se:)

Nu är det bara två dagar kvar tills vi ska på återbesök hos veterinären. Nu har Freja börjat stödja riktigt bra på benet och det är nästan samma hälta som hon hade innan sitt lilla ävenyr på baksidan med Julia. Hon får fortfarande samma smärtstillande, previcox, och det funkar mycket bra! Den veterinären vi besökte när vi var in akut sa att det läkemedlet var lindrigare mot kroppen än rimadyl är så jag ska fråga våran veterinär om vi ska fortsätta på det istället för rimadyl eftersom hon äter så ofta. 

Eftersom Freja har blivit så pass bra i benet har hon också blivit mycket piggare och vill gärna ut och springa och leka. Det får hon självklart inte och istället hoppar hon på min pappa "moffa" och härjar med honom. Det ser riktigt roligt ut när pappa ligger och sprattlar på golvet medan Freja skuttar runt och försöker hitta en lucka så hon kan ta sig en tugga av honom:P Hon har ganska mycket respekt för pappa så hon leker med honom med skräckblandad förtjusning, man vet ju aldrig om han biter tillbaka! Haha.

Resten av dagarna ligger hon mest och slöar i soffan med oss. Idag körde vi lite handikappträning, jag kämpar med apporten och har nu lämnat apportbocken helt tills hon blir mer mottaglig för att bära saker och komma tillbaka med dom till mig. Jag vill inte att vi ska bli osams om det och har inte riktigt hittat någon bra metod för henne än. Hon har inte så stort föremålsintresse, eller jo. Men bara om hon får bestämma själv. Vi har ju aldrig kunnat träna på allvar eftersom hon var så ung när hon blev halt och jag har inte tränat apport så mycket med henne alls. Så idag fick hennes kära herr nalle assistera oss. Hon var lite tveksam till att komma tillbaka med honom till mig men sen när hon förstod att jag skulle BYTA den mot lite karra så gick det rätt bra. Vi har också tränat att hålla i snusdosor i både plast och metall och det gick hur bra som helst! Skaftet på en hårborste fick hon också pröva att hålla i men då flög fan i henne och hon sprang iväg med förhoppningen att jag skulle springa efter henne:P

Nu när vi väl har börjat med att försöka bära saker så ska vi fortsätta träna på det. Det är ju stillsamt och nu har hon ju inte så ont i benet att hon måste vara blick stilla. Jag har lätt att bli väldigt passiv med hennes träning då hon har det dåligt i benet, jag är nog lite för överbeskyddande. De sakerna som hon inte måste använda benen till kan man ju faktiskt träna på. Linförigheten har vi lagt på hyllan totalt eftersom hon haltar och lätt vill luta sig inåt för att avlasta sitt onda ben, efter att lutningen börjat har det bara vridits mer och mer så det får nog vänta. Vi har inte bråttom någonstans:)

Jag har ju tidigare berättat att Freja har börjat titta på TV sen hon blev dålig i benet. Hon ligger ju mycket på soffan och det är ju så roliga ljud på tvn! Hon uppfattar också bilden och favoritprogrammen är såklart alla hundprogram som är på tv. Men har man favoriter så brukar man ju också ha program som är mindre populära. Freja gillar absolut inte mörkhyade på tv, hon gillar inte tele2 fåren, speciellt inte när han blir sprättad med en gummisnott och ylar som en stucken gris (eller ett sprättat får haha). 3-reklamen om jack som går just nu är inte heller särskilt poppis. Den där pipande metalldetektorn (?) är riktigt irriterande tycker hon! Så nu för tiden vet hon redan innan det börjat pipa att det är den reklamen och så sätter hon igång och morrar. Det är gulligt första gångerna man hör det, sen blir det bara irriterande. Men det ska vi nog få stopp på.

Dessutom ska jag göra om designen här på bloggen snart om jag får tid till det. Så ska ni gå in på bloggen och den är lösenordsskyddad här inom de närmsta veckorna så är det för att jag håller på att göra om den. Det ska nog inte ta så många dagar.

Nu har det gått ett par dagar sen veterinärbesöket och Freja har börjat gå med fyra ben i backen även fast det ser väldigt otrevligt ut. Hon haltar väldigt mycket och det går inte framåt så snabbt som jag skulle önska. Men hon blir bättre och det är huvudsaken!

De två första dagarna efter veterinärbesöket var hon väldigt hängig och det märktes att hon hade ont. Nu har den värsta smärtan lagt sig och hon har börjat bli sitt vanliga jag igen. Ni vet, sådär provocerande. Man ser galenskapen och leklusten bara man tittar på henne och hon gör verkligen allt för att få igång oss. Men vi är tvugna att göra henne besviken varje gång:P

Julia har varit väldigt snäll med Freja och ibland har det blivit lite för mycket så vi har varit tvugna att påminna henne om att hon inte ska härja upp henne. Men som sagt, hon är väldigt snäll och hon är ju bara ett barn. Hon glömmer lätt eftersom Freja är så busig och verkligen vill leka. Så jag har inget emot att påminna henne ibland.

Idag ska vi ha första kusinkalaset för Julia som fyller 8 år på måndag! Det kommer med andra ord bli fullt upp med att hålla koll på Freja så hon inte börjar springa runt och gör sig illa. Men jag tror nog inte det ska bli så svårt att hålla henne i köket med alla vuxna, det är ju där all tårta är:P


När jag kom ut ur duschen en dag så möttes jag av det här i mitt och Julias rum.
Det måste understrykas att hon INTE får vara där inne. Därför är det ju
just där hon vill vara:)


Jag och lillan myser i soffan. Dom tycker jag klemar med henne! Men hon
är ju min lilla bebis, så då blir det väl sådär..:P


Den där mattan är det BÄÄÄÄSTA som finns. Det ligger alltid något gott
i den och den är skön att sova på. Mat och sova i ett! Kan det bli bättre?!


ÅH! Matte ligger på golvet, PUSSKRIG!


Hängläppen:)


Jättetrött liten tjej:)

I helgen har Freja varit hemma med min pappa och min yngsta lillasyster medan vi var på jokkmokksmarknaden. När vi kom hem igår hoppade Freja på tre ben eftersom syrran hade släppt ut henne och busat med henne i djupsnön. Jag skrek och grät hela kvällen och kände mig som världens värsta hundmamma. Freja hade så himla ont och gnällde och tjöt såfort hon gick någonstans. Det gjorde jätteont i hjärtat att höra det och man känner sig så maktlös.

Julia (syrran) blev jätteförskräckt och har mått väldigt dåligt för att Freja har gjort illa sig. Igår var jag så upprörd att jag inte kunde prata med henne eller med någon annan heller för den delen. Så idag har vi pratat om varför man inte får göra sådär och vad som kan hända om hon får ont i benet och blir ännu mer skadad. Efter att vi pratat ett tag så fick hon tårar i ögonen och lovade att ALDRIG mer leka med Freja för att hon inte ville att hon skulle avlivas! Hon är ju inte så gammal än och förstår inte riktigt allvaret med det här. För Freja är ju pigg och VILL ju leka, så då är det väl inget problem tycker Julia.

Vi fick en akuttid idag hos veterinären på morgonen och for in och tog en bild. Vi fick några bättre smärtstillande och antiinflammatoriskt och det verkar ha hjälpt en massa. Freja kan slappna av och har inte lika ont som igår på kvällen och natten. Hon har mest sovit hela dagen och det är väl en blandning mellan tabletterna och smärtan. Det är strikt vila i 10 dagar och sen återbesök. Jag överväger att ta med mig Julia till veterinären men då kanske dom skuldbelägger henne ännu mera så jag vet inte hur bra ide det egentligen är. Hon har redan fått så mycket skäll och det känns onödigt att dra upp det igen om 10 dagar. Vi får helt enkelt se.