Idag är det 13 dagar sen Chilla flyttade in med dunder och brak. Det har varit 13 väldigt jobbiga, roliga, utmattande och utvecklande dagar. Jag har lärt mig jättemycket om Freja, hennes reaktioner och framförallt hur jag själv framkallar eller brer på hennes beteenden med min egen attityd.

Men nu över till Chilla! Hon är som sagt en liten Staffetik som fyller 10 veckor idag och som kommer från Matheriz kennel. Hon är väldigt nyfiken och framåt även fast hon kan behöva lite stöd då hon ska utforska hela nya saker. Men det är ju inte så konstigt! Jag hoppas att hon fortsätter vända sig till mig även då hon blir äldre, även om jag tror det här är något som tillhör valpperioden.

Eftersom Chilla är vår andra hund så jämför jag henne väldigt mycket med Freja som ju var ett par veckor äldre än Chilla då hon flyttade hem till oss. Och där kan jag verkligen se stor skillnad. Valpperioden var en stor jäkla semester med Freja i jämförelse med hur den har varit hittills med Chilla. Freja var alltid väldigt lugn, sov hela natten tills vi själva vaknade på morgonen och bet aldrig i någonting förutom hennes egna leksaker. Chilla däremot är en riktig liten rackare som kan komma flygandes med skor, strumpor, toapapper, sladdar, you name it! Rumsrenheten jobbar vi på och det blir bättre i takt med att hon växer och det blir lite varmare ute.

Det lilla vi börjat träna hittills är väl mest grundliga saker. Hennes namn, här och sitt. Där visar hon mycket större vilja att arbeta än Freja någonsin gjorde som liten. Hon är väldigt följsam och har redan visat tendenser till att söka sig till vad jag vill att hon ska göra. Någonting som det tog länge att motivera Freja till. Chilla är helt enkelt mycket mer aktiv än Freja var som valp och det har varit jättekul att vara med enda sedan hon var 8 veckor.

Att sätta ihop hundarna har gått sakta men säkert. I början tröck Freja till henne så fort hon fick chansen, av rädsla. Successivt så började Freja slappna av men vid det laget var Chilla lite skrajsen för henne och höll sig helst ur vägen. Igår hade jag dom att kampa med varandra och då var det som att poletten föll ned för Freja, den där valpen kanske inte är så dum iaf! Så från och med den lekstunden har Chilla inte låtit Freja vara i många minuter och Freja leker tålmodigt med henne.

Jag är så glad att det har gått bra. Det har varit ett stort orosmoment för mig och nu försöker jag bara ta det som det kommer. Börjar jag oroa mig för framtiden redan nu så kommer det gå dåligt bara för att jag tror att det ska göra det.

Busfröet!

Freja tyckte att solen tog lång tid på sig att komma ned från tv bänken:)

 

Just nu känns allting frid och fröjd med hundarna så jag ska bara njuta av situationen!