Nu har Freja opererats och det gick bra.

Dom la aldrig in varken en platta eller ett stift i benet eftersom det visade sig att benet läkt så pass mycket på ena sidan att det inte gick att få dit ett stift. Han valde då att göra en bone grafting istället och reta benändarna lite så att dom läker ihop fortare. Han lät positivt överraskad så det är ju alltid något!

Imorgon skulle han ringa på förmiddagen och meddela om vi kunde komma och hämta våran lilla buse eller om hon skulle behöva stanna ännu längre. Jag fasar för att få hem henne eftersom jag verkligen inte är bra på det där med sår och smärta. Jag börjar nästan gråta bara jag tänker på det. Stackars stackars Freja.

Men nu när det läkt kommer vi börja med vattenträningen igen och sen kommer det förhoppningsvis bli bra igen. Och det bästa av allt är ju att hon fortfarande har kvar rörligheten i leden. Det hade vi ju inte räknat med.