18 Augusti 2009
2010-01-16 kl. 01:00:54 | Inlägg från gamla bloggen

Idag var den stora dagen för operationen. Vi klev upp klockan 6 på morgonen och släppte ut Freja för att kissa. Ni skulle ha sett blicken hon gav mig när jag gick in i Alice rum för att hämta henne Hon sträckte på sig och sen gav hon mig världens bitchblick som att hon ville säga: Men gå och kissa själv din jäkla kärring, vet du vad klockan är?!

Tillslut, efter en massa trugande och mutande, fick jag ut henne för att kissa och sen fick hon ligga och dra sig i sängen med Alice till det var dags att hoppa på bussen vid klockan 7

När vi kom fram till djursjukhuset gick allting ganska snabbt och smidigt. Vi fick fylla i nått papper och sen kom han som skulle operera henne in. Jag hade inte haft några höga förväntningar på att jag skulle förstå vad han sa men han var jättetrevlig och förklarade verkligen så att man förstod. Han ritade upp armbågen på ett papper och förklarade hur själva ingreppet skulle gå till och då tackade jag gudarna (eller kanske våran lärare) för djursjukvårdskursen som vi haft. Det gjorde allt lite lättare i alla fall!

Själva ingreppet går ut på att såga bort en bit av benet för att få bort ett trappsteg som bildas. Jag tror meningen var att trappsteget skulle hamna längre ned så att inte all belastning hamnar just på trappsteget som det gör nu.

Jag frågade även lite om andra som genomgått operationen och hur det gått för dom och han sa att det är god prognos Men än är det nog för tidigt att ropa hej.

För någon timma sen ringde han upp och berättade att operationen har gått bra och att han tog bort ungefär 3,5-4 mm av benet (ulna?) som är för långt. Han verkade nöjd med operationen och jag är så lättad att det äntligen är gjort!

Vi får komma och hämta henne först imorgon och det känns skitjobbigt att veta att hon ska ligga själv i en bur hela natten och må dåligt. Vi har bestämt oss för att hon ska få sova med oss i sovrummet nu närmaste tiden efter operationen så att vi kan hålla koll på henne och så att hon inte väcker oss mitt i natten för att hon känner sig ensam eller har ont.

Nu vill jag bara att det ska bli imorgon så vi får åka och hämta våran lilla flicka. Vi har lite problem med hur vi ska ta oss men jag får försöka fixa skjuts (förbannat att vi inte har körkort nån av oss än!). Men allt kommer nog ordna sig så småningom:)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback